Medlem
nr 3.
Olle Gladh
Finns det väl någon som på ett sådant övertygande och trovärdigt sätt personifierar det Malmöitiska avantgardet som den snart 90-årige Olle Gladh, som efter en drygt 85-årig karriär fortfarande sprudlar av vitalitet och nyfiken experimentlusta. Vad vore väl samtidskonsten utan denne bjässe? Ja, sannolikt betydligt fattigare på den spänningslöshet som i motsatta fallet troligtvis skulle vara betydligt mindre, och även om det är en viss överdrift att, som många konstkritiker och dito historiker (Gregor Malmström och Urban Kvanne för att bara nämna några.) vill göra gällande, påstå att hela ansvaret för samtidens konsturveckling vilar på Olle Gladhs starka skuldror så är det tvivelsutan så att utan Olle Gladhs insats skulle ett motsatt förhållande vara betydligt mera vid handen. Vi låter det vara osagt ifall själva samtiden är Gladhs uppfinning även om slika ljud hörts från tunga lärosäten. Vi nöjer oss med att peka på ett par områden över vilka den Gladhska auktoriteten under många år kastat en nästan bedövande slagskugga. Såsom collage, lådor och matfett i konsten. Minns också hans epokgörande experiment med näver. Olle Gladh har alltid suttit på den kreativa måleriets yttersta spjutspets, åtminstone i olja. I det här sammanhanget vill vi visa några av Olles epokgörande arbeten i knaperstekt toalettpapper, som han ägnade sig åt under 50-talet och början av 60-talet. Klassiskt är väl rätta ordet! Ändå är det här bara en liten försmak av Olles tyngre arbeten i fritterad wettexduk, men dem kan man ju hitta överallt på nätet.